Allmänna ederingsprinciper
Omfattning
Webbplatsen folkvisa.se [idag överförd som ”Stephens vissamling” till sok.smalandsmusikarkiv.nu] utvecklades 2008-2010 som en del av projektet ”Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader”. I första hand bearbetades material ur George Stephens manuskriptsamling i Växjö stadsbibliotek (GSMS), men den ursprungliga tanken var att även andra folkliga visor skulle publiceras. Till allra största del innehåller ”Stephens vissamling” material ur GSMS.
Variantbeteckningar
I de fall flera varianter av en visa publiceras i ”Stephens vissamling” tilldelas dessa bokstavsbeteckningar från a till z. Bokstavsbeteckningarna markerar endast att det rör sig om en variant till en bestämd visa och införs så snart mer än en variant till denna föreligger.
I fråga om genren medeltida ballader ansluter ”Stephens vissamling” till det beteckningssystem som infördes av utgivarna till det tryckta samlingsverket Sveriges medeltida ballader. Verket omfattar samtliga de 263 balladtyper som var kända när samlingens sista band utkom (band 5:2 utgivet år 2001). Utgivarna valde av utrymmesskäl att begränsa det antal varianter inom en bestämd balladtyp som skulle publiceras till 25 stycken. Dessa varianter betecknades med versalerna A–Z. I de fall mer än 25 varianter av en viss balladtyp var kända förtecknades dessa under rubriken ”Ej avtryckta” och betecknades med dubbelversaler (AA, AB–ZZ). Den ballad som är känd i flest varianter, SMB 164 Herr Peder sjöresa, omfattar således i Sveriges medeltida ballader dels 25 tryckta varianter A–Z, dels källhänvisningar till ytterligare 322 varianter betecknade AA–MV. Sammanlagt 347 varianter av Herr Peders sjöresa var således kända för utgivarna av SMB.
Genom fyndet av ytterligare en variant av Herr Peders sjöresa i George Stephens manuskriptsamling (GSMS) på Växjö stadsbibliotek är det totala antalet kända varianter nu 348. Den nya varianten finns publicerad i ”Stephens vissamling” under beteckningen SMB 164 MX Herr Peders sjöresa. Här finns numera också två tidigare ej avtryckta varianter av visan publicerade – varianterna AF och AG. Detta speglar ett beslut taget inom projektet Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader som innebar att de ej avtryckta balladvarianter (enligt SMB) som fanns som avskrifter i GSMS publicerades i ”Stephens vissamling”.
Utgivarna av SMB använder beteckningen variant både för de huvudgrupper inom en balladtyp som de betecknade med versaler (A–Z) och för versioner av visor som kunde betraktas som hörande till en sådan huvudgrupp. För huvudgruppen SMB 164 A gäller således att inte mindre än 5 närbesläktade uppteckningar av visan föreligger. De skiljer sig något åt och tecknades upp vid olika tillfällen under tidsspannet 1630–1849. För att skilja dem åt gav SMB-redaktionen dem underbeteckningar med gemena bokstäver a–z. De olika versionerna/varianterna inom huvudgruppen SMB 164 A har således betecknats SMB 164 Aa, Ab, Ac etc. I projektet Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader infördes i stället beteckningen variantfamilj för dessa huvudgrupper. SMB 164 A (med varianterna Aa–Ae) liksom den nya SMB 164 MX är således olika variantfamiljer inom balladen Herr Peders sjöresa.
Faksimil av skriftliga källor
Publiceringen av en visa på folkvisa.se åtföljs som regel av faksimil av den skriftliga källa som publiceringen utgår från.
Edering av vistexterna
Textåtergivningen
Även när det gäller återgivningen av vistexterna följer ”Stephens vissamling” de riktlinjer som tillämpas i utgåvan Sveriges medeltida ballader. Det innebär att externa återges diplomatariskt(noggrant återgivande grundtexten, bokstavstrogen)utan förändringar i ortografi (rättskrivning, rättstavning, skrivsätt) och interpunktion (användande av skiljetecken). Vissa redaktionella ingrepp görs dock:
1. Strofnumrering införs i de fall sådan saknas eller är ofullständig. Inkonsekvenser i numreringen korrigeras. När strofindelning och i vissa fall också radindelning saknas upprättas en sådan. I de fall en variant av visan föreligger redigeras texten så att den överensstämmer med strof- och radindelning i denna. I dessa fall lämnas upplysning om källans utseende i en textanmärkning.
2. Omkvädet eller omkvädena återges i textens första och sista strof när inte särskilda skäl finns att göra på annat sätt. Information om omkvädenas förekomst i källan lämnas i en textanmärkning men kan också studeras i det faksimil av källan som publiceras tillsammans med texten.
3. Förkortningar i manuskriptets text upplöses i enlighet med gängse praxis i kursiv.
4. Tecken, bokstäver eller hela ord som utan motsvarighet i källans text sätts in, placeras inom klammer. Sådana redaktionella tillägg görs, när det insatta saknas i källan på grund av uppenbara skriv- eller tryckfel eller när texten i källan av något skäl är korrupt. Av misstag felande anföringstecken (vid direkt tal) har dock satts in utan att detta markerats med klammer.
5. Uppenbara skriv- och tryckfel korrigeras alltid; textanmärkningen återger källans faktiska lydelse.
Se i övrigt de upplysningar som lämnas under ”Textåtergivningen” i SMB 1, s. 10–11.
Textanmärkningarna
All text i kursiv i textanmärkningarna utgör redaktionella anmärkningar. Anmärkningarna innehåller kommentarer av följande slag:
1) Allmänna kommentarer
– uppgift om de kommentarer som gjorts av upptecknare eller utgivare. Dessa kommentarer anförs i i den mån de är av relevans för bedömningen av texten. Detta gäller också kommentarer i manuskripten som härstammar från traditionsbärare. När en vistext ingår i annan form av framställning (till exempel en folksägen, jämför bland annat SMB 39AEb återges de delar av prosatexten som omedelbart berör textens innehåll.
– förekomsten av strofnumrering och omkväden. När det om omkvädet sägs, att det i manuskriptet är ”utskrivet” (för tidigare tryckta texter: ”återgivet”, för inspelade texter: ”återges”), innebär detta att omkvädet i källan är återgivet i sin fullständiga form. Om det i stället står att omkvädet är ”markerat” innebär detta att det är ofullständigt återgivet i källan eller i denna ersatts med ett tecken av något slag.
2) Anmärkningar till detaljer i källans textåtergivning
– ändringar i manuskriptet
– inskott eller strykningar i efterhand
– variantord
– felskrivningar (även tryckfel i tryckta texter)
– egenheter i textunderlägget till melodin kommenteras i regel i melodianmärkningen. Skiljaktigheter mellan textunderlägget och motsvarande strof(er) i textuppteckningen (som regel strof 1) behålls utan att de särskilt påpekas.
Edering av melodierna
Källorna
Allmänt gäller att i de fall en primärkälla föreligger för en melodi till en viss visa så är det denna som återges i ”Stephens vissamling”. När flera utskrifter finns av samma melodibelägg återges den utskrift som kan anses ligga närmast den ursprungliga uppteckningen. I några fall har dock primäruppteckningen karaktären av att vara en minnesuppteckning eller en slags förkortning för en fullständigare utskrift gjord av upptecknaren själv. I dessa fall återges uppteckningen i detta ofärdiga skick men kommenteras närmare under rubriken ”Melodianmärkningar”.
För melodikällorna till äldre visor se vidare avsnittet ”4. Melodierna/Källorna” i SMB 1, s. 12–14.
Melodiåtergivningen
Melodierna återges dels i faksimil, dels i en transkriberad form utförd i notskrivningsprogrammet Sibelius. D en senare återgivningen är i likhet med texterna helt diplomatarisk. Syftet är att de transkriberade noterna skall kunna användas som underlag för källkritisk forskning. Vid transkriberingen har vi följt principen att återge källorna i läsbart skick och så exakt som är möjligt med de noteringsredskap som är tillgängliga i notskrivningsprogrammet. Vi har inte gjort några försök att rekonstruera notskisser eller tolka sådana källor som helt klart är fel utskrivna men där den rätta skrivningen inte är entydig.
Notbilden med tillhörande textunderlägg publiceras i den form källorna har. Därför har också ackompanjemang och arrangemang som finns med i de återgivna källorna tagits med. Frågetecken, tillfälliga förtecken skrivna ovanför noterna, alternativa noter etc. i källorna har bibehållits. När undantag från detta förfaringssätt görs redovisas detta i den melodianmärkning som normalt finns fogad till varje visa med melodi som publiceras i ”Stephens vissamling” .
En huvudprincip för återgivning av visornas melodier är också att följa upptecknarens bruk av flaggor, balkar, och bågar som markerar melismer(en melism är en grupp av toner som sjungs på en enda stavelse). Likaså gäller att textunderläggets placering i förhållande till de enskilda noterna samt användningen av bindestreck i texten varierar i källorna och dessa företeelser är inte sällan inkonsekvent behandlade inom en och samma källa. Vi har inte underkastad källorna någon generell redigering. Ett skäl för detta är att källans utseende säger något om upptecknarens eller notskrivarens förmåga (exempelvis dennes vana vid notskrivning och noggrannhet vid textunderläggning). I övrigt gäller de anmärkningar om återgivning av underlagd text till melodier som redovisas under rubriken ”Melodiåtergivningen” i SMB 1, s. 14–15.
Varje melodi har transkriberats till notsystem motsvarande textens radindelning. Texten har försetts med tankstreck före och efter mellanomkvädet samt före slutomkvädet. Klav har alltid satts ut även om sådan saknas i källan. Detta redovisas i melodianmärkningen. Dubbelstreck har satts ut i slutet av melodin också där sådant saknas i källan.
Melodianmärkningarna
I anmärkningarna används kursiv stil för redaktionell text.
Melodianmärkningarna används när så anses behövligt för en kort beskrivning och förtydligande av melodikällan. Eftersom källan i normalfallet återfinns som faksimil på websidan har sådana översiktliga beskrivningar och förtydliganden ofta ansetts överflödiga.
Kommentarerna är som regel disponerade enligt följande:
1) Kommentar till notbilden i sin helhet beträffande tydlighet, taktindelning etc. (utesluten om faksimil av källan bedömts vara lätt att tolka).
2) Kommentarer i listform beträffande otydligheter eller ändringar av en eller flera noter i en viss takt. Kommentarerna är uppställda i taktordning och hänvisning görs till takt och not. I sådana fall där taktindelning saknas i källan anges i stället system och not.
3) Beträffande de transkriberade melodierna redovisas även eventuella avvikelser i senare strofer. Detta gäller dock inte smärre rytmiska skillnader (som ändring av två åttondelar till punkterad åttondel + sextondel).
Kritiska kommentarer och bibliografier till vissa visor
Vissa visor – och detta gäller i synnerhet medeltida ballader – som publiceras i ”Stephens vissamling” har försetts med kritiska kommentarer samt en bibliografi över litteratur som behandlar den aktuella visan. Kommentarerna är författade av forskare med specialkunskaper om visor.
Genom publiceringen av dessa kommentarer har vi försökt fullfölja de ambitioner som uttrycktes redan 1983 då första bandet av utgåvan Sveriges medeltida ballader (SMB) utkom. I förordet till dettaband presenterades en utgivningsplan som omfattade fem band med texter och melodier till samtliga då kända svenskspråkiga ballader, det vill säga från både Sverige och de svensktalande delarna av Finland. Dessutom utlovades fyra ytterligare volymer som skulle innehålla:
[Band 6] – Kommentarer till texttyperna i SMB, band 1 och 2
[Band 7] – Kommentarer till texttyperna i SMB, band 3–5
[Band 8] – Kommentarer till melodierna i samtliga band
[Band 9] – Supplement- och registerband till hela SMB
Då sista bandet (SMB 5:1 och 2) utkom 2001 var inga av dessa volymer med kommentarer utgivna och några utfästelser om att de skulle utkomma gavs inte heller (se Förordet i SMB 5:1). Det sista bandet var dock försett med en litteraturförteckning och en förkortningslista (båda tryckta i band 5:2) som avsåg hela utgåvan, det vill säga banden 1–5.
De kommentarer som finns fogade till vissa visor i ”Stephens vissamling” skall således ses som ett försök att hålla tanken på utgivning av en i vetenskapligt avseende mer komplett kritisk utgåva av svenska visor vid liv. Uppgiften är tids- och resurskrävande och på samma sätt som gällde för utgivningsprojektet Sveriges medeltida ballader har forskarteamet bakom utgivningen av folkvisa.se kunnat konstatera att det inte varit möjligt att få fram nödvändiga ekonomiska medel för att fullfölja ambitionen. Under överskådlig tid framöver kommer därför det fortsatta arbetet med folkvisa.se att innebära att de visor som publiceras på webbplatsen inte är försedda med kritiska kommentarer.
