Kyrkan, skolan och föreningslivet har historiskt sett varit tre viktiga institutioner inom musiklivet. Kyrkorna hade särskilda anställda – klockare, kantorer och organister – som musikaliskt beledsagade gudstjänsterna. I skolorna fanns musiklärare som utbildade barnen i sång och instrumentalspel och i föreningslivet fanns inte sällan musik – körer och orkestrar – som en del av verksamheten. Musikalier och andra handlingar från samtliga dessa institutioner finns alla representerade i Smålands Musikarkiv.
Bland den äldsta bevarade musiken som tillkommit i Sverige är helgonsångerna från 1200-talet till S:t Sigfrid, som sägs ha lagt grunden till Växjö domkyrka och som begravdes där. Växjö stift utarbetade också en egen sångbok 1623. Dessa två exempel på musik finns i arkivet samlingar, men i senare bokutgåvor. I Smålands Musikarkiv finns exempelvis stora samlingar med kompositioner och arrangemang av kyrkomusikerna Einar Skagerberg (1876-1969) och Rune Elmehed (1925-2015), samt många inspelningar av exempelvis kyrkorglar och -körer.
I Växjö fanns från och med 1600-talet en särskild orkester vid gymnasiet. Det bevarade notmaterialet från 1600- och 1700-talen avspeglar musicerandet i skolan, domkyrkan och vid de lokala balerna i staden.
I mitten av 18oo-talet inledde Växjö musiksällskap sin verksamhet och deras samlingar finns i arkivet, liksom från orkesterföreningar i Kronoberg under 1900-talet. I slutet av 1970-talet inledde den professionella stråkorkestern Musica Vitae sin verksamhet i Växjö.
Körer utan koppling till kyrkan bildades i Kronoberg från och med 1800-talets mitt. I Smålands Musikarkiv finns material från flera olika körer, såsom Växjö körsällskap, Värends hembygdskör och Rösträtt.