Varför så mycket jazz i Växjö?

Flera faktorer bidrar till att jazzen frodats så gott i Växjö. Här har funnits ett flertal bra lokaler lämpade för modern dans, många dansbanor för evenemang sommartid, konsertsalar av olika slag och restauranger och källarutrymmen för jazzklubbsverksamhet.

Föreningar och klubbar, men även enskilda personer, har villigt ställt upp som arrangörer för jazzarrangemang. Tillgången på kompetenta musiker har varit god, mycket tack vare regementet i 11 i Växjö och dess eminenta musikkår, Kronobergarna, men också stadens satsning på bra musikskolor. Kronobergarna anses förresten ha gjort den första jazzinspelningen i Sverige. Ett kuriosum enbart kanske, men en fonografrulle finns bevarad med en upptagning från Trädgårdsföreningen i Göteborg, där musikkåren spelade sommaren 1899. Melodin är At a Georgia camp meeting, ett starkt synkoperat stycke ragtimemusik, komponerat bara ett par år tidigare.

Flera jazzklubbar har funnits i Växjö, en av dem existerar än idag. Här har också funnits ganska många välsorterade affärer med grammofonskivor. Växjös biografer visade redan i början av trettiotalet många amerikanska musikfilmer, där orkestrar som Duke Ellington, Jimmy Luncefords och Benny Goodmans kunde avnjutas.

Jazzen har alltså omhuldats i Växjö genom decennierna. Det har inte minst konsertarrangörerna insett, de som lagt upp sverigeturnéer med amerikanska orkestrar och enskilda artister. Mängder av berömda jazzstjärnor har spelat i Växjö. Redan 1939 gav Duke Ellington konsert i det därvarande läroverkets aula. Efter krigsslutet kom storheter som Louis Armstrong, Count Basie, Stan Kenton, Woody Herman, Buddy Rich och Chet Baker till Växjö. Av de verkliga storfräsarna saknar man egentligen bara, Benny Goodman, Sidney Bechet, Charlie Parker och Dizzy Gillespie.

av Stig Jonasson (från antologin om musiken i Växjö ”Från Sigfridsmässa till The Ark”)