Småländska föregångare
Alfred ”Smé” Karlsson, Harry Tejland och Ingvar Fohlin musicerar vid kaffebordet i mitten av 1950-talet. Inspelningar med Smé Karlsson och Fohlin finns med på Småländska föregångare.
Småländska föregångare
Instrumentala traditionsinspelningar ur Smålands Musikarkivs och Svenskt visarkivs samlingar i urval av Magnus Gustafsson
53 inspelningar ur arkivens samlingar utgivna av Smålands Musikarkiv i samarbete med Svenskt visarkiv och Caprice Music vid Statens musikverk.
Det finns en stor mängd intressanta inspelningar med småländska spelmän, dokumenterade av privatpersoner eller folkmusikinsamlare ute på mer eller mindre offentligt sanktionerade uppdrag. Magnus Gustafsson hade tidigare gjort ett urval av instrumentala låtar som på olika vägar kommit till Smålands Musikarkivs samlingar. Inspelningarna var tänkta att ges ut på skiva – en slags regional motsvarighet dels till cd-boxen Föregångare (1993) med ett urval av Sveriges Radios folkmusikinspelningar, dels till samlingen ”Källorna – en klingande antologi över svensk folkmusik” (2000) som Magnus och Sven Ahlbäck skapade för folkmusikutbildningen vid Kungl. Musikhögskolan. Skivan med småländska föregångare blev dock av olika anledningar liggande i stället för att färdigställas. Under 2024–2025 gick Magnus Gustafsson igenom materialet igen, kompletterade urvalet med fler inspelningar, skrev kommentarer samt godkände ljudspår och formgivning inför en digital utgivning.
Hela utgåvan, uppdelad på två volymer, är tillgänglig via digitala plattformar. I stället för ett texthäfte presenteras ljudspåren och information om dem längre ner på denna sida. Spåren presenteras nedan utifrån de medverkande musikerna.
Urval av inspelningar: Magnus Gustafsson
Texter: Magnus Gustafsson (MG) & Mathias Boström (MB)
Ljudbearbetning och mastring: Torbjörn Ivarsson
Grafisk form, omslagsbild: Kajsa Nilsson, Musik i Syd
Producerat av Mathias Boström, Smålands Musikarkiv.
SMA DD 001-002. (C) och (P) Smålands Musikarkiv 2025.
1. Polska efter fadern (2)
2. Karl Rundgrens vals (efter fadern)
Axel Sjölander, Yttre Källehult (fiol)
(Låtlänkarna går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Axel Sjölander utanför sin stuga, c:a 1975. (Foto: Alf Tjällskog, i Smålands Musikarkivs samlingar)
Axel Sjölander (1896–1981) spelade både fiol och dragspel. Han var skomakare till yrket och byggde också fioler. Sjölandersläkten var känd för sin musikalitet – fyra av Axels bröder var också spelmän, och alla dessa bröder var de sista representanterna för en lång traditionskedja där deras far, farfar, farfarsfar och farfars farfar alla var spelmän. En del av Axels låtar, i synnerhet de säregna polskorna, härstammade från detta långa band av familjetraditioner. (MG)
Inspelat på rullband 1978 av Magnus Gustafsson. Tidigare utgiven på kassett och cd (Caprice CAP 60012).
Magnus Gustafsson har inlevelsefullt skildrat sitt livsavgörande första möte med Axel Sjölander, bland annat i D-uppsatsen Jag begynte med passionerad ifver att samla (Växjö, 2006). Avsnittet om deras möte finns här. Mer att höra av och läsa om Sjölander finns i Gustafssons utgåva Axel Sjölander. Spelman i Grönadal. (MB)
3. Polska
4. Gammal renländare
Karl Nilsson, Torsås (fiol)
(Låtlänkarna går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Karl Nilsson. Foto: Lennart Carlsson.
Karl Nilsson (1899–1997) bodde hela livet på släktgården Svarvaretorpet i Torsås socken. Han lärde sig som ung spela fiol av sin far och hade den vägen, och via andra spelmän, många låtar i tradition efter storheter som Pelle Ror, Emil Asklund och Spel-Hans. Karl höll fiolen lågt mot bröstet och spelade gärna med AEAE-omstämning. Han spelade även durspel och munspel. Den första låten, en tvåtaktspolska, hade han efter ”en gammal korpral från Brömsebro”. (MG)
Inspelat på rullband 1972 av Jarl Karlsson, Toresbo.
5. Polska efter Anders Bredal, Åmot
6. Vals
Bernhard Ljunggren, Markaryd (fiol)
(Låtlänkarna går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Bernhard Ljunggren utanför Kronobergs slottsruin i samband med en av Smålands spelmansförbunds träffar. (Foto från c:a 1950 i Smålands Musikarkiv)
En av sydvästra Sveriges mest namnkunniga spelmän under 1900-talets början var utan tvekan Bernhard Ljunggren. Han föddes 1880 i Örkelljunga i Skåne, men redan när Bernhard var ett år flyttade familjen till Hishult i Halland där föräldrarna övertog ett hemman. I ungdomen lärde sig Bernhard skomakeriyrket och i de yngre tonåren började han spela fiol. Hans läromästare var den åldrige skräddaren och spelmannen ”Albin i Hishult” (ca 1820–1900), vilken bar på tradition efter storspelmannen Anders Bredal (1801–1871) från Åmot. År 1903 flyttade Bernhard Ljunggren till Markaryd och kom där i kontakt med två spelmän från Hannabad – Johannes Svensson (1847–1907) och Per Ekman (1848–1925), av vilka han lärde sig en del melodier. Med tiden började även Bernhard blåsa klarinett och hans läromästare på detta instrument var Kristoffer Ekelund (1845–1937), kallad ”Korken”, från Gångvad. Bernhard övergav med tiden skomakeriyrket och började istället ägna sig åt fiolbyggande, träsnideri och hemslöjd. Han spelade gärna med olika omstämningar på fiolen. Bernhard Ljunggren avled 1959. (MG)
Inspelat på lackskiva 1942 av Radiotjänst.
Läs mer om Bernhard Ljunggren och hitta låtar efter honom i Jeanett Walerholt Rousus bok Krokiga låtar och rakryggade spelmän (2015). (MB)
7. Vals efter Hjalmar Ekman, Södra Hestra
Carl Benedictusson, Västra Åkralt (fiol)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Cementarbetaren och spelmannen Carl Benedictusson [Svensson] (1894–1959) växte upp i Södra Hestra och flyttade med tiden till Västra Åkralt. Han lärde sig spela fiol av spelmannen och järnvägsarbetaren Hjalmar Ekman (1874–1961) från Södra Hestra. Hjalmar tog sig senare i livet efternamnet Roupé. Carl hade också många låtar efter spelmannen ”Anders Johana” från Drängsebo.
Inspelning från 1950-talet på rullband av Gösta Klemming.
8. Folkvisemelodi från Småland
Carl Lindqvist, Virestad (fiol)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Asken till fonografrullen med Carl Lindqvist, med Yngve Laurells anteckningar om innehållet. Inspelningen gjordes i mitten av 1910-talet. Foto: Torbjörn Ivarsson/Svenskt visarkiv.
Målaren Carl Lindqvist (1839–1923) var enligt egen uppgift Virestads byspelman under delar av 1850- och 1860-talen. Han träffade äldre spelmän som ”Hansa Luring” och ”Spel-Bengten” men uppträdde också med den några år yngre Christina Nilsson, innan hennes musikaliska karriär tog en annan riktning, där hon till slut blev en världsberömd operasångerska. I mitten av 1860-talet flyttade Lindqvist från Buhult i Virestad till Malmö och senare i livet vidare till Borås. Han fortsatte att spela fiol, skrev musik samt byggde och reparerade instrument. Under 1910-talet kom han i kontakt med folkmusikinsamlaren Yngve Laurell, som fick överta Carl Lindqvists notsamlingar (idag i Svenskt visarkiv). Laurell spelade också in Lindqvist på en fonografrulle. Här framför den gamle fiolspelmannen vismelodin ”Vad båtar det dig att du klagar och gråter”, som Christina Nilsson ska ha sjungit i ungdomen. (MB)
Inspelning på fonografrulle, sannolikt 1914–1916, av Yngve Laurell. Tidigare utgiven på LP och cd (Caprice CAP 21604)
9. Gammal vals
Albin Frejd, Västra Ryd (fiol)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Albin Frejd, bild från videoinspelningen 1983.
Lantbrukaren, snickaren, spelmannen och mångsysslaren Albin Frejd (1903–1984) växte upp i den lilla byn Rödamålen i Asby socken, där han brukade föräldragården fram till slutet av 1940-talet. Han flyttade sedermera till en liten gård i byn Ännarp i Västra Ryds socken. Albin var släkt med den kände spelmannen ”Göran i Läpp”, som var bror till Albins farmor. Enligt egen uppgift lärde han sig att stämma fiolen efter psalmen ”Var hälsad sköna morgonstund” av spelmannen Pelle Engstrand från Tidersrum. Det var också Engstrand som tipsade Albin om ”hur han kunde lära sig spela av Strömkarlen”. I unga år spelade också Albin med den berömde ”Spele-Jocke” (Johannes Johansson) från Torpa. Albin spelade med fiolen konsekvent nedstämd cirka en ton. (MG)
Ljudspår från videoinspelning gjord 1983 av Olle Paulsson, Göran Andersson och Magnus Gustafsson.
10. Polska (1)
11. Polska (2)
John Lindvall, Södra Åkershult (fiol)
(Låtlänkarna går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
John Lindvall. Foto, här beskuret, av Gösta Klemming, ur hans häfte 30 småländska låtar (1980).
Lantbrukaren och spelmannen John Lindvall (1880–1962) växte upp i byn Lindhult och förvärvade år 1907 en gård i Södra Åkershult utanför Landeryd i Långaryds socken. Han lärde sig i unga år spela fiol av sin far Arvid Lindvall (f. 1857) och hade större delen av sin låtrepertoar efter honom. (MG)
Inspelning från 1950-talet av Gösta Klemming.
12. Polska efter Betty Blom, Färanäs
Ingvar Fohlin, Södra Vare (enradigt dragspel) & Alf Tjällskog, Tvetaryd (enradigt dragspel)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Ingvar Fohlin (sittande) och Alf Tjällskog, detalj av foto av LarsErik Tobiasson från cd-utgåvan Ingvar Fohlin – magdeburgerspelman (Tongång AWCD-11, 1996).
Dragspelaren Ingvar Fohlin (1924–2015) växte upp i ett musikaliskt hem i Södra Vare. Fadern Hjalmar Fohlin (1878–1959) spelade munspel och blåste på näverlapp. Han kunde också få för sig att dra några låtar på sin mors gamla psalmodikon. I unga år fick Ingvar följa med sin äldre syster Anna till släktingarna Klas och Betty Blom i grannbyn Färanäs. Betty var syster till Hjalmar Fohlins första fru och alltså moster till Ingvars halvsyskon. Besöken i Färanäs blev avgörande för Ingvars fortsatta musikaliska utveckling. Hela den stora släkten Blom bestod av musikanter med en unik låtrepertoar. Alf Tjällskog (f. 1951) träffade Ingvar i början av 1970-talet och kom att under många år spela ihop med honom. De delade också intresset av att renovera och handla med äldre dragspel. (MG)
Inspelat på rullband 1994 av Bosse Paulsson och Magnus Gustafsson.
13. Hardangervals
Ljungby-trion
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Annons ur Smålandsposten 4 juli 1917 för Ljungby-trions spel till dans i Vislanda.
Av tidningsannonser att döma spelade ”den välkända Ljungby-trion” flitigt på danser i Vislanda och Ljungby med omnejd på 1910- och 20-talen. Vilka som ingick i trion har inte gått att utröna, men uppenbarligen bestod den av en fiolspelare och två dragspelare. Ljungby-trion spelade in två låtar på en 78-varvsskiva på skivmärket Odeon, där ”Hardangervals” var den ena. Melodin skrevs av Henning Wejdling och publicerades 1900 som en ”ny societetsdans” tillsammans med en dansbeskrivning. (MG & MB)
Inspelad på 78-varvsskiva, utgiven 1916 på märket Odeon.
14. Engelska efter Pelle Ror, Grisbäck
Vilhelm Andersson, Strömby (resonanssträngad fiol)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Vilhelm Andersson (1891–1973) hade ett litet jordbruk i Strömby och reste varje vecka in till marknaden i Kalmar och sålde grönsaker och frukt. Via spelmän som Abraham Nilsson Styf (1835–1910) i Torsås och Per Carlsson (1871–1962) i Strömby förvaltade Vilhelm traditionen efter den legendariske båtsmannen och spelmannen Pelle Ror (d. 1867) i Grisbäck. Här spelar Vilhelm Pelle Rors variant på det kända engelskatemat ”Soldiers Joy” på sin resonanssträngade och uppstämda fiol. Vilhelm flyttade på äldre dagar till Mariestad.
Inspelat på rullband 1956 av Matts Arnberg, Radiotjänst. (MG)
15. Gammaldags vals
16. Slängpolska efter Ristman
Konrad Lindström, Lofta (fiol)
(Låtlänkarna går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Konrad Lindström. Foto ur Gösta Klemmings 50 småländska låtar.
Spelmannen Konrad Lindström (1880–1963) från byn Hässelstad i Lofta socken förvaltade ett rikt traditionsarv. Han var elev till den kände spelmannen Pelle Fors (1815–1908), som föddes i Ukna socken. Dennes främste läromästare var den legendomsusade Carl Ulrik Retzman, mera känd som ”Ristman” (1786–1832). Konrad hade också låtar efter smeden och spelmannen Anders Johansson (1871–1965) i Gamleby, gemenligen kallad ”Anders i Smeja”.
Inspelning på rullband från 1950-talet av Gösta Klemming. (MG)
Otto Malmberg, Ljungby (hummel)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Otto Malmberg. Fotografi (beskuret) taget i samband med hans uppträdanden på Skansen.
Dekorationsmålaren Otto Malmberg (1848–1921) uppträdde på Skansen med hummelspel och sång under 1900-talets två första decennier under artistnamnet ”Ottar Hyll från Värend”. I själva verket hade Malmberg sina rötter i ett annat av de små landen, Sunnerbo. Han var född i Ljungby men länge verksam i Lund och Stockholm. Den ovanliga hummeln hade Malmberg övertagit efter sin musicerande mormor Brita Stina Månsdotter (1800–1886), född i Göteryd, vilken i sin tur hade instrumentet efter sin far Måns Petersson (f. 1776).
Inspelning på fonografrulle av Yngve Laurell 1915. Tidigare utgiven på LP och cd (Caprice CAP 21604). (MB)
18. Bröllopsmarsch från Markaryd
Edvin och Alrik Ljunggren, Hishult (fioler)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Alrik och Edvin Ljunggren. Fotografier av Märta Ramsten, Svenskt visarkiv, i samband med hennes inspelningsbesök 1968.
Bröderna Edvin (1892–1984) och Alrik Ljunggren (1894–1985) var brorssöner till den kände spelmannen och träsnidaren Bernhard Ljunggren (1888–1959) i Markaryd. De lärde sig spela av sin berömda farbror när de var i yngre tonåren. Edvin lärde sig med tiden också spela en mängd olika instrument – munspel, tvärflöjt, klarinett, B-kornett och träskofiol. Bröderna lärde sig också låtar efter den karismatiske spelmannen Adolf Johansson (1880–1948), kallad ”Dill-Johannes”, i Snapparp. Enligt Edvin och Alrik var han ”lika bred som lång och hade ett långt och imponerande skägg”. Här spelar bröderna den berömda bröllopsmarschen efter sin farbror ”grovt och grant” på AEAE-omstämning. (MG)
Inspelat på rullband 1968 av Märta Ramsten, Svenskt visarkiv. Det var i samband med hennes Skåneresa under ”det stora inspelningsåret”.
Läs mer om Edvin och Alrik Ljunggren och deras låtar i Jeanett Walerholt Rousus Krokiga låtar och rakryggade spelmän från Markaryd (2015).
19. Äggavalsen efter Lars Johan Sundell (”Lasse i Svarven”), Västervik
Glada Fyran (fioler och gitarrer)
(Låtlänken går till Spotify, men Småländska föregångare finns på andra digitala plattformar, exempelvis Tidal, Apple music och YouTube.)
Radannons för Glada Fyrans musikaliska tjänster i Stockholms-Tidningen 12 november 1913.
Kapellet Glada Fyran bestod av två gitarrer och två fioler som trakterades av Hugo Pettersson, Edvin Gustafsson, Oscar Pettersson och Ivar Sundquist. Här spelar de Lars Johan Sundells (”Lasse i Svarven”) (1874–1923) berömda uppteckning av ”Äggavalsen” ur häftet På Förstukvisten som utkom 1915.
Inspelat på 78-varvsskiva 1923 på etiketten HMV. (MG)
20. Stenbockens polska efter Klas Thalin, Svenarum
Oskar Storck, Åker (fiol)
Oskar Storck. Foto ur Folkmusikkommissionens samlingar i Svenskt visarkiv.
Folkskolläraren och spelmannen Oskar Storck (1895–1965) bodde på många platser runtom i Småland. Han växte upp i Vrigstad, flyttade med familjen till Svenarum, tog lärarexamen i Växjö och var verksam som lärare i bland annat Åker, Värnamo och Ljungarum utanför Jönköping. När han som ung bodde med familjen i Svenarum kom han i kontakt med den originelle spelmannen Klas Thalin (1832–1916) av vilken han lärde sig några låtar. Storck deltog som ung i Christina Nilssons spelmanstävling i Växjö 1913. Han bytte senare i livet efternamn till Berg.
Inspelat på 78-varvs lackskiva 1944. (MG)