Folkstråk Småland
I Folkstråk Småland samlas 21 finfina småländska folkmusiklåtar i 16 moderna arrangemang för stråkorkester. Pedagogiskt genomgångna och stråksatta, ibland även med förenklade stämmor, för att passa exempelvis kulturskolornas stråkensembler. Filmer på hela ensemblen och alla stämmor. Helt fritt för användning!
Arrangemang: Karl-Johan Ankarblom, 2025
Pedagogisk bearbetning och stråksättning: Mats Thiger, Nässjö kulturskola & Mårten Sundén, Musica Vitae, 2025
Projektledare: Mats Thiger, Nässjö kulturskola
Filmproduktion: Småland Media Group på uppdrag av Musik i Syd Channel
Låtkommentarer: Mathias Boström, Smålands Musikarkiv
Folkstråk Småland är ett projekt som genomförts av Smålands spelmansförbund i samarbete med stråkelever och lärare vid Kulturskolan Nässjö och Musik i Syd (kammarorkestern Musica Vitae, Musik i Syd Channel och Smålands Musikarkiv). Ekonomiska bidrag har lämnats av Region Jönköpings län, Swedbank genom Sparbanksstiftelsen Alfa, Inger & Sixten Norheds stiftelse och Musik i Syd.
Materialet kommer att fyllas på efter hand under hösten 2025.
Sommaren 1819 gjorde läraren Johan Haqvin Wallman (1792–1853) en insamlingsresa i södra Sverige på jakt efter forn- och folkminnen. I Vrigstad, som ligger i Jönköpings län mitt mellan Jönköping och Växjö, upptecknade han denna polska efter en okänd spelman. Wallmans uppteckningar tillhör den allra tidigaste insamlingen av spelmansmusik i Sverige. De låtar Wallman kom i kontakt med var dock sällan särskilt uråldriga i stilen. Denna böljande, lite galanta polska hade nog endast några decennier på nacken när Wallman skrev ner den.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_polska_fran_vrigstad_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polska_fran_vrigstad
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Den berömde konstnären Pehr Hörberg (1746–1816) föddes i ett soldattorp i Virestad i södra Kronobergs län och verkade sedan i Sävsjö och Finspång. Hörberg var också mycket musikintresserad och flera låtar finns bevarade efter honom, däribland den stiliga ”Pigopolskan”. Med titeln ”Pigo-sången, den ägta” finns låtens första repris och början av den andra antecknad på baksidan av en av Hörbergs teckningar, som ska finnas i Jönköpings läns museum. Från och med 1980-talet har Pigopolskan varit en populär låt i spelmanskretsar, framför allt i Småland och Östergötland.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_pigopolskan_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_pigopolskan
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
En vismelodi i polsketakt, en så kallad vispolska. Enligt upptecknaren Theodor Freyland (1867–1956) börjar texten ”Flicka lilla vad du är söter”, men det sista ordet kunde bytas ut mot ”fuler” ifall känslorna inte var lika varma. Frinnaryd ligger i Jönköpings län, norr om Aneby.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_polska_fran_frinnaryd_partitur
Partitur i enklare version med pianoackompanjemang: folkstrak_smaland_polska_fran_frinnaryd_m_komp_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polska_fran_frinnaryd
Enklare version: zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polska_fran_frinnaryd_m_komp
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
En hamburska är en form av hambo-polska, en dans som blev populär i Sverige åren kring 1830. Denna melodi ska enligt uppgift vara från Hestra, i närheten av Gislaved i Jönköpings län. Det har dock inte varit möjligt att återfinna den ursprungliga uppteckningen. Den första delen av melodin har också använts till en norsk visa vid namn ”Fanteguten”, som den norska vissångerskan Kirsten Bråten Berg spelade in på en inflytelserik skiva i slutet av 1980-talet. ”Fanteguten” är i sin tur en skämtvisa av balladtyp, i Sverige mest känd som ”Tiggargubbens brud”. Denna skämtballad finns bevarad i Sverige från och med 1800-talets början, men har här sjungits till andra melodier. Det framstår därför som att låtens andra repris tillkommit i Sverige. På senare år har intressant nog den norska visan börjat sjungas till båda delarna av melodin – ett spännande exempel på musikalisk rundgång!
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_hamburska_fran_hestra_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_hamburska_fran_hestra
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Andreas Dahlgren (1758–1813) började skriva ner låtar i sin notbok 1784, då han var greve Gustaf Horns personlige sekreterare och bibliotekarie på Fågelviks gods söder om Valdemarsvik. När Dahlgren skrev in de sista låtarna år 1800 var han organist och klockare i samma socken, Tryserum. (Fram till 1971 var Tryserum en del av Kalmar län då det överfördes till Östergötlands län i samband med sammanslagningar av kommuner.) Med vacker handstil har Dahlgren skrivit ner ett hundratal polskor – eller polonäser (i varierande stavning) som dessa dansmelodier vanligtvis kallas i notböckerna från denna tid. I denna pollonesse återanvänds det enkla melodiska motivet i andra reprisen på ett effektfullt sätt innan den ståtliga inledningen av första reprisen återkommer.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_pollonesse_fran_fagelvik_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_pollonesse_fran_fagelvik
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Denna polska finns i en notbok som den 13-åringe Anders Petter Dufva (1794–1849) började skriva 1807. Då bodde Dufva i Verkebäck strax utanför Västervik, i Kalmar län, men han blev senare bokhållare och bruksinspektor vid Ankarsrums bruk. Låten framstår som en utbrodering i galant stil av en äldre melodi. Detta är ett vanligt sätt att skapa nya låtar, och det var så även i början av 1800-talet.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_polska_fran_verkeback_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polska_fran_verkeback
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Polketten, i 2/4-takt, tillhör de danser som blev populära i Sverige från och med mitten av 1800-talet. Därmed uppfattades polketten inte som tillräckligt gammal och genuint folklig av många folkmusikinsamlare i början av 1900-talet. När spelmannen Anders Fredrik Anderssons (1849–1928) låtar skulle ges ut i smålandsdelen av det stora samlingsverket Svenska låtar (1935) kom inga av hans fina polketter med. De fick vänta på publicering till Magnus Gustafssons Folkmusik från Småland och Öland (1983), då utgivarna hade blivit lite mer vidsynta. Den mellersta polketten kallades ”Lille David”. Knappekulla, i Tryserums socken, ligger sydväst om Valdemarsvik.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_tre_polketter_fran_knappekulla_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_tre_polketter_fran_knappekulla
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
På mitten av 1900-talet hittade Smålands spelmansförbunds grundare Gösta Klemming (1920–2000) en större samling nothandskrifter från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet i Trästads gårdsarkiv. Denna låt är en ganska typisk sextondelspolska av 1700-talsmodell med de brutna ackorden som inleder den andra reprisen. Trästad ligger i Blackstads socken strax väster om Västervik.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_polonesse_fran_blackstad_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polonesse_fran_blackstad
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Organisten och musikläraren Gabriel Höök (1698–1769) var först informator och blev sedan även svåger till blomsterkungen Carl Linnæus, mer bekant under sitt adliga namn Carl von Linné. Enligt sentida uppgifter ska Höök ha komponerat denna låt som bröllopspolska till Linnæus giftermål med Sara Elisabeth Moræa 26 juni 1739 i Sveden utanför Falun. Spelmanslåtar är vanligtvis uppbyggda av repriser bestående av åtta eller 16 takter, men i denna låt är det endast sex takter per repris, vilket bidrar till dess koncentrerade karaktär.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_carl_linnaeus_polonas_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_carl_linnaeus_polonas
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Den världsberömda operasångerskan Christina Nilsson (1843–1921) inledde sin karriär redan som barn med att sjunga visor och spela fiol på marknader, gästgiverier och andra platser i Småland där folk samlades. Enligt hennes spelmansvän Johan Dahl, i Odensjö söder om Alvesta, ska hans pappa Petter Dahl ha lärt Christina Nilsson denna vals när hon var ung. Melodin blev populär under namnet ”Christina Nilssons vals” i början av 1900-talet. Låten har emellertid varit spridd tidigare och den variant som ligger till grund för det här arrangemanget publicerades i studentfolkdanslaget Philochoros notalbum från början av 1890-talet.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_christina_nilssons_vals_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_christina_nilssons_vals
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Bernhard Ljunggren (1880–1959) i Markaryd var en av de mest framträdande spelmännen i södra Sverige under 1900-talets första hälft. Vid sidan av sitt omfattande fiolspelande var Ljunggren först skomakare men blev sedan skulptör och snidare i trä. Denna polska hade Ljunggren lärt sig av spelkamraten Hjalmar Thorsjö (1879–1960). Låten brukar kallas ”Ljunggrens höga”, eftersom den spelas i tredje läget på fiolen.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_polska_fran_markaryd_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polska_fran_markaryd
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Utanför den småländska folkmusikmiljön är denna melodi mest förknippad med ett par irländska frihetsvisor från 1800-talet : ”The wearing of the green” och ”The rising of the moon”. När den färgstarke svenske folkmusikforskaren Carl Erik Södling (1819–1884) kom i kontakt med melodin kände han igen den från sin barndom på Vikbolandet i Östergötland. På oklara vägar har melodin senare kommit att förknippats med Vislanda, som ligger lite söder om Alvesta i Kronobergs län. Idag är låten sedan länge känd som ”Vislanda gamla brudmarsch”!
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_vislanda_gamla_brudmarsch_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_vislanda_gamla_brudmarsch
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Carl Johan Krej (1849–1917) i Ålem, norr om Kalmar, var fiolspelman och porslinstillverkare. Denna polska är en variant på en av de mest spridda spelmanslåtarna i Sverige, den så kallade ”Rovpolskan”. Krejs melodi hade en text som började ”Förr har väsjöta gått, men nu går knalla”.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_polska_fran_alem
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_polska_fran_alem
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Johan Fredrik Theandersson (1834–1922) var formsnickare vid Kosta glasbruk och en efterfrågad fiolspelman. Den ståtliga marknadsvalsen hörde Theandersson när han var en liten pojke. Eriksmåla ligger söder om Kosta, precis på andra sidan länsgränsen till Kalmar län.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_eriksmala_marknadsvals_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_eriksmala_marknadsvals
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Axel Sjölander (1896–1981) tillhörde de mest uppmärksammade småländska traditionsbärarna inom spelmansmusiken under 1900-talet. Han passade perfekt in i den romantiska spelmansbilden: Sjölander bodde avsides i en liten stuga, han var skomakare men levde mest för att spela, hans förfäder hade varit spelmän i flera generationer och själv framförde han sina låtar på ett fantastiskt och folkligt sätt. Denna schottis kunde han leda tillbaka till storspelmannen Johan Dahl i Odensjö. Sjölander bodde i Yttre Källehult, söder om Tingsryd och nära Kronobergs gräns till Blekinge län.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_sjolanders_schottis_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_sjolanders_schottis
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas
Detta medley består av fyra åttondelspolskor, varav tre har vistexter och samlades in under 1900-talet. Den första vispolskan kallas ”Den sjungna kvarnpolskan” och är upptecknad efter Gerda Johansson i Hörlösa Persnäs på Öland. Texten lyder ”Vädret blåser i kvarna. Har ni sett på Pers… / När det inte blåser står han där å fräs… / Tjo faderallan lej”. Den andra vispolskan är upptecknad av Theodor Freyland, Sunhultsbrunn, strax söder om Tranås. Texten lyder: ”Ett par svarta hästar för en gammal vagn / Kalle körde och lilla Kajsa sprang”. Den tredje polskan är en åttondelspolska av äldre typ ur Dufvas notbok från början av 1800-talet. Denna låt har varit mycket spelad alltsedan den svenska folkmusikvågen på 1970-talet. Den sista polskan är upptecknad av spelmannen August Strömberg (1860–1947) i Jät, söder om Växjö. Han hade lärt sig visan efter sin mamma. Texten börjar: ”Inte sörjer jag för mina barn är små / fyra kunna krypa, lika många gå”.
Noter
Partitur för nedladdning: folkstrak_smaland_vispolske_medley_partitur
Zip-fil med partitur och alla stämmor (det kan vara svårt att ladda ner zip-filen till plattor och telefoner, använd hellre dator): folkstrak_smaland_vispolske_medley
Filmer
Det går att justera uppspelningshastigheten utan att tonhöjden förändras. Tryck på kugghjulssymbolen i filmens nedre högra hörn och välj sedan en annan hastighet.
Orkester
Violin 1
Violin 2
Viola
Violoncell och kontrabas